BioStock-artikel: Cyxones vd om värdering av läkemedelsprojekt

BioStock publicerade den 13 augusti 2024 en artikel om Cyxone som återges nedan i sin helhet.

Vad är en rimlig värdering av ett läkemedelsprojekt? Går det att mäta och vilka faktorer bör man i så fall ta med i beräkningen? För BioStock berättar Kjell Stenberg, vd för emissionsaktuella Cyxone, om hur han ser på värderingen av bolagets projekt jämfört med andra läkemedelssubstanser, för behandling av reumatoid artrit och multipel skleros.

Att värdera läkemedelsprojekt som ännu inte fått marknadsgodkännande är en komplex process där både vetenskapliga och ekonomiska faktorer spelar in. En vanlig värderingsmetod är “risk adjusted net perceived value” (rNPV), som räknar på framtida kassaflöden baserat på projektets risk med hänsyn till osäkerheten i varje utvecklingsfas.

En högre risk leder till en lägre nuvärdesberäkning. Därmed kan man prioritera projekt med högst potentiell avkastning i förhållande till risk, vilket är särskilt viktigt i läkemedelsbranschen där kostnader och tidsåtgång för utveckling är betydande. Med andra ord: Projekt med låg risk, snabb och billig utveckling och en stor marknad bidrar till en hög värdering.

Det är även av intresse att se hur mycket andra läkemedelsbolag har betalat för liknande kandidater inom samma indikation. Detta ger en mer konkret bild av vad marknaden är villig att investera, och kan fungera som en vägledning för att bedöma projektets potentiella kommersiella värde.

Cyxones pipeline
Ett bioteknikbolag som har som målsättning att ingå ett samarbetsavtal eller utlicensiera sina läkemedelskandidater till en större etablerad aktör, är Cyxone.

Cyxone utvecklar first-in-class läkemedel – det vill säga den första terapin i sitt slag, med en ny verkningsmekanism – för behandling av autoimmuna sjukdomar. Huvudkandidaten rabeximod utvecklas för behandling av måttlig till svår ledgångsreumatism (RA), medan T20K ska positioneras för behandling av multipel skleros (MS). Läs mer här.

För att ta fram nyckeldata inför kommande kliniska studier med läkemedelskandidaterna genomför bolaget just nu en företrädesemission om totalt högst cirka 23 Mkr som avslutas den 15 augusti.

Målet är att nå resultat som behövs för att ta projekten vidare och visa på substansernas potential i fas II-studier, en process som ger ett stegvis ökat värde. Men redan innan dess strävar Cyxone efter att ingå ett partnerskap- eller licensavtal med ett etablerat läkemedelsbolag.

Eftersom både rabeximod och T20K är små molekyler, med first-in-class-status, borde de vara eftertraktade projekt för de läkemedelsbolag som letar nya substanser inom autoimmuna sjukdomar – Kjell Stenberg, vd Cyxone

Cyxones vd om hur bolagets projekt ska licensieras ut
BioStock kontaktade Kjell Stenberg, vd för Cyxone, för att få hans syn på bolagets produkter och hur han vill positionera dem mot presumtiva licenstagare.

Till att börja med Kjell – den stora och svåra frågan – vad är enligt dig en rättvis värdering av ett läkemedelsprojekt?
– Det mest pragmatiska sättet att faktiskt värdera projekt är att se hur mycket ett läkemedelsbolag nyligen har betalat för en läkemedelskandidat för en liknande indikation.

Hur ser du på värderingen av Cyxone idag?
– Cyxone är enligt min erfarenhet lågt värderade, och borde vara högre med tanke på deras first-in-class-status och uppvisade säkerhetsprofil. Läkemedelsprojekt värderas efter en risk-skala, som du beskriver ovan, och eftersom både rabeximod och T20K har genomgått kliniska studier har de tagit sig förbi det största riskmomentet.

– Vad gäller dagens börsvärde för Cyxone så motsvarar det kanske värdet av ett start-up- bolag med en substans i preklinisk fas. Cyxones projekt är dock långt mer utvecklade än ett nystartat bolag.

Vad gör era substanser med ny verkningsmekanism särskilt attraktiva för den globala licensmarknaden inom autoimmuna sjukdomar?
– För närvarande så verkar cell- och genterapi vara intressanta därför att de förväntas behandla grundorsaken till sjukdomar. Små molekyler dominerar dock fortfarande marknaden därför att de kan ge effektiva och säkra behandlingar av t.ex. cancer, diabetes och autoimmuna sjukdomar. Substanser med en ny verkningsmekanism mot stora marknader som t.ex. autoimmuna sjukdomar är av speciellt intresse eftersom man i detta område snabbt kan ta över en väletablerad patientmarknad och få framgång med en produkt med bättre effekt och/eller mindre biverkningar.

– Eftersom både rabeximod och T20K är små molekyler, med first-in-class-status, borde de vara eftertraktade projekt för de läkemedelsbolag som letar nya substanser inom autoimmuna sjukdomar.

Hur bedömer du att konkurrenssituationen ser ut inom era målområden?
– Cyxones båda projekt är mycket väl positionerade eftersom de introducerar för läkemedel inom RA- respektive MS- området helt nya verkningsmekanismer som dessutom adresserar grundläggande processer för respektive sjukdomar.

Kan du jämföra era projekt med andra liknande som har nått licensavtal eller förvärv?
– Man kan t.ex. jämföra rabeximod, som har genomgått första delen av fas 2-studier i människa, med Eli Lillys förvärv av en innovativ oral produkt också är i fas 2 från Morphic Therapeutics i juli 2024 för inflammatorisk tarmsjukdom, en autoimmun sjukdom. Lilly köper Morphicsaktier för att förvärva substansen Morph-057 för 3,2 miljarder dollar (genom ett 79% premium på Morphics aktier).

– T20K-KORA projektet har i dag en lägre värdering än rabeximod därför att T20K ännu inte har testats i MS-patienter och T20K-KORA- konceptet behöver verifieras i prekliniska studier innan man kan starta kliniska effektstudier (Fas 2).

– Däremot, om Cyxones och forskargruppen i Wiens arbete under kommande år visar att T20K-KORA-terapin både kan bromsa och återbilda myelin i skadade nerver i MS-patienter så skulle värdet av T20K-KORA- projektet kanske öka ytterligare i värde.

Vilka strategier har ni för att positionera era produkter som first-in-class och ta dem hela vägen till marknad?
– För att uppnå våra visioner behöver Cyxone göra ett begränsat antal prekliniska studier som vi beskrivit i intervjuer, PM och emissionsdokument.

– Vi kommer att fokusera på de studier som svarar på de frågor vi har fått och kommer att få från investerare, myndigheter och läkemedelsbolag. Vi arbetar med utveckling med den klara målsättningen att göra bättre läkemedel för svåra sjukdomar, inte akademisk grundforskning.

Avslutningsvis, du har en lång karriär bakom dig, bland annat som global licenschef på AstraZeneca. Baserat på dina erfarenheter, hur kommer vägen till ett licensavtal se ut för Cyxone?
– Läkemedelsföretag söker hela tiden efter projekt som man bedömer har en bra utvecklingspotential för att komplettera eller ersätta sina marknadsförda produkter när patenten närmar sig utgångsdatum.

– Cyxone för en kontinuerlig dialog med läkemedelsbolag som bedöms som intressanta för de indikationer vi riktat in oss på. När ett bolag är intresserat av att gå vidare till djupare diskussioner delar Cyxone med sig av icke-konfidentiell information för att läkemedelsbolagets experter ska kunna bilda sig en uppfattning om projektet passar in i utvecklingen av deras projektportfölj.

– Om intresse finns så ingår parterna ett sekretessavtal som ger läkemedelsbolaget tillgång till icke-offentliggjorda resultat.

– Det ”traditionella” sättet när läkemedelsföretag förvärvar nya projekt är att man betalar en engångssumma vid signering, s.k. ”upfront payment” som följs av ”milstensbetalningar” baserat på viktiga resultat som uppnås under arbetet (t. ex. tillåtelse att testa substansen i människa, start/avslut av fas 1, fas 2 och fas 3-studier, vid marknadsgodkännande).

– Bolaget bakom den nya substansen deltar oftast i de tidigare utvecklingsstegen med sin expertis medan det stora bolaget betalar för utvecklingsarbetet.

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.