BioStock artikel: Cyxones svar på behovet av nya RA-behandlingar

BioStock publicerade den 28 November 2022 en artikel om Cyxone, som återges nedan i sin helhet.

Behovet av nya behandlingar av reumatoid artrit har uppmärksammats på grund av den senaste tidens bakslag för kandidater i utveckling och varningar för godkända läkemedel. Bioteknikbolaget Cyxone svarar på detta behov och har erhållit prövningstillstånd i Polen för en fas IIb-studie med Rabeximod och har lämnat in ansökan för studien i fler länder. BioStock fick en pratstund med tf vd Carl-Magnus Högerkorp om den aktuella studien, behovet av nya behandlingar och vad han tog med sig från besöket på American College of Rheumatology Convergence tidigare i november.

Eftersom det inte finns några botande behandlingar av reumatoid artrit (RA), behandlas RA-patienter med symtomlindrande läkemedel. Bland dessa räknas NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) och kortikosteroider som ska ge effekt på kortare sikt och DMARD (Disease-modifying anti-reumatic drugs) vars effekt kan mätas först efter en tids behandling.

Metotrexat är en DMARD som ofta sätts in i första linjens behandling, dock svarar upp emot hälften av de behandlade patienterna otillfredsställande på läkemedlet och blir då hänvisade till andra DMARD som exempelvis biologiska läkemedel.

Black box-varningar för JAK-hämmare
Utvecklingen inom biologiska läkemedel har varit i fokus under de senaste årtiondena med flera framgångsrika läkemedel. Det ledande exemplet är AbbVies Humira, en s.k. TNF-inhibitor, som FDA godkände 2002 för behandling av RA. Med ett breddat användningsområde sedan dess är Humira fortfarande ett av världens mest sålda läkemedel – under 2021 omsatte läkemedlet 20,7 miljarder USD endast slagen av Pfizers covidvaccin.

Humiras intåg för 20 år sedan innebar inte att utvecklingen avstannade, nya alternativ har kommit fram och under de senaste åren har exempelvis läkemedel baserade på januskinas (JAK)-hämmare växt fram som effektiva alternativ. Läs mer.

Det har dock visat sig att dessa läkemedel är förknippade med livshotande biverkningar, såsom hjärtproblem, cancer och blodproppar. Det föranledde FDA att 2021 utfärda s.k. black box-varningar för flera läkemedel i denna klass, den högsta varningsnivån som FDA kan utfärda. Detta innebär i praktiken att även om läkemedlet inte förbjuds, kommer läkare att undvika att skriva ut dem.

Under hösten 2022 utfärdade även den europeiska myndigheten EMA en rekommendation till EU-kommissionen, som är den beslutande instansen, om säkerhetsaspekterna med JAK-hämmare.

GSK lägger ner otilimab i RA
Förutom JAK-hämmare, har andra verkningsmekanismer identifierats som relevanta för behandling av RA. År 2013 utlicensierade tyska MorphoSys den monoklonala antikroppen otilimab till Glaxo Smith Kline (GSK) i ett avtal värt 445 MEUR. Det tänkta RA-läkemedlet missade dock effektmålen i fas III tidigare under hösten, vilket innebär att GSK kommer att lägga ner projektet. Läs mer.

Cyxones svar på nya behandlingsalternativ
De senaste bakslagen har uppmärksammat behovet av nya behandlingar inom RA-området. Malmöbolaget Cyxone är en av ett fåtal svenska aktörer som utvecklar ett alternativ. Bolaget står i begrepp att inleda en fas IIb-studie med kandidaten Rabeximod, som liksom JAK-hämmarna är en oral behandling. Studien ska jämföra behandlingen av RA-patienter som även behandlas med Metotrexat och bolaget förbereder just nu för att inleda patientrekryteringen.

Carl-Magnus Högerkorp kommenterar
BioStock fick en pratstund med Cyxones tf vd Carl-Magnus Högerkorp, nyss hemkommen från American College of Rheumatology Convergence, en årlig konferens där professionella inom reumatism nätverkar och diskuterar de senaste vetenskapliga framstegen inom reumatologi.

Carl-Magnus, vad betyder bakslagen för JAK-hämmarna för alla RA-patienter?

– JAK-hämmarna har varit mycket framgångsrika läkemedel för behandling av RA. Dock har denna läkemedelsklass drabbats av motgångar på senare tid. I början av året rapporterades resultaten av den post-marketingstudie (fas IV) som amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA krävde som ett villkor för att godkänna tofacitinib (Xeljanz). Studien som omfattat över 4000 patienter konkluderade att det föreligger en ökad risk för uttalade kardiovaskulära events (MACE) och maligniteter även för den lägre dosen tofacitinib, 5 mg.

– Man undersökte även ökad risk för allvarliga infektioner och förekomst av venösa tromboembolismer, där man konstaterade att dessa biverkningar inte var mer uttalade för JAK-hämmare än för TNF-inhibitorer (etanercept och adalimumab), som uppmärksammats tidigare för denna grupp.

– På grund av dessa biverkningar har FDA utfärdat varningar för hela klassen JAK inhibitorer, eftersom liknande fynd noterats med liknande produkter.

Hur ser området ut för nya behandlingar – vi såg ju att GSK lade ner ett projekt i fas III nyligen?

– Eftersom JAK-inhibitorer visat på god effektivitet, och som också erbjudit ett oralt tillgängligt alternativ till de injektions-behandlingar som TNF-inhibitorer och andra biologiska DMARDS medför, har denna klass varit av stort intresse för industrin. Det pågår därför fortsatt flera utvecklingsprogram med JAK-inhibitorer, och substanser med liknande funktion.

– Utöver JAK-inhibitorer fortsätter man att utforska reglering inom TNF-a och modulering av T-celler och B-celler.

– GSK hade ett program med sin biologiska kandidat otilimab som skilde sig lite eftersom den kandidaten gav sig på bred reglering av monocytära celler, som även inkluderar makrofager. Baserat på de tre fas-III studier de genomfört där otilimab testats mot både konventionella DMARDs (ex metotrexat), som andra biologiska DMARDs och även JAK inhibitorer, och där god effekt erhållits i patienter som inte svarar på konventionella och biologiska DMARDs, så ansåg man att den effekt man uppnådde inte var tillräcklig för att tillföra några stora förändringar för patienter med svårbehandlad RA.

Vad skiljer Rabeximod från dessa läkemedel?

– Rabeximod har visat sig vara väldigt selektiv mot makrofager och andra proinflammatoriska celler som ligger bakom sjukdomsutveckling i RA. GSKs otilimab reglerar en molekyl som heter GM-CSF, som är central i reglering av proinflammatoriska makrofager men som även är involverad i etablerandet av viktiga anti-inflammatoriska suppressor-celler.

– Rabeximod har i prekliniska studier visat sig specifikt påverka de sjukdomsdrivande cellerna men utan att påverka de viktiga anti-inflammatoriska cellerna. Detta ser vi som en mycket viktig aspekt och gör att vi tror att Rabeximod är mycket selektiv just mot de sjukdomsdrivande cellerna i RA, vilket är en stor fördel både vad gäller klinisk effekt så väl som biverkningsprofil.

Du besökte nyligen ACRs årliga konferens, varför är det viktigt för Cyxone att vara där?

– ACR är tillsammans med EULAR de två största reumatologikonferenserna där professionen och industrin får möjlighet att dela det senaste kring behandling av reumatologiska tillstånd. För Cyxone är det viktigt att delta i dessa sammanhang för att träffa key opinion leaders, forskare och de stora bolagen inom branschen.

Vilka insikter tog du med dig därifrån?

– Det var ett mycket givande möte där Rabeximod-konceptet och vår kommande fas IIb-studie väcker stor nyfikenhet.

– En rad nya kliniska forskningsfynd bekräftar även att reglering av makrofager är i allra högsta grad relevant pga av att makrofager är centrala i att driva sjukdomsutveckling.

Avslutningsvis, vad händer just nu i er fas IIb-studie?

– Beträffande vår planerade fas IIb studie APPRAIS som siktar in sig på att utvärdera patienter med måttligt till svår RA som inte svarar på methotrexat-behandling, håller vi fortsatt på med förberedelserna och inväntar alltjämt svar från myndigheterna i Ungern och Georgien. Vi ser mycket fram emot deras svar.

Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.

Läs hela artikeln på biostock.se